Blixtrande Klingor

Fredag 10:e juni nådens år 1624 (del 1)

Ånyo i Svarta Korsets spår

Simon vaknar vilsen i en främmande säng och letar sig så småningom fram till en tjänare på det logi han inhysts på, Gyllene Oxen. Man serverar inte mat, alltså finns ingen frukost att få, och hans häst leddes tydligen bort av en stor svart man. Men han hittar strax ut på en större gata och upptäcker att han är helt nära Pont au Change, mitt i Paris.

Simon följer sin instinkt och går på fastande mage direkt till Färgade Skägget för att ta saken i egna händer. En morgonvisit hos budbäraren slutar dock ganska raskt med en av denne dragen pistol varvid Simon påstår sig representera de Sauvé (och budbäraren muttrar “så Moulin har alltså hyrt denne klåpare…”). Simon får sedan veta att Zaragozagrenen har lyckats höja intresset så att priset har gått upp, men att man nu behöver visa en del av planerna. Längre än ett par tre dagar kan budet — som presenterar sig som Martin — inte vänta på att få dessa planer innan han måste återvända söderut. Chevalier de Didonne kan tydligen vara behjälplig.

Etienne besvarar Renées brev och skickar med det i depeschväskan från magistratet för extra snabb leverans. På väg ut möter han chefen Gilbert Balastre på väg in och hälsar artigt. Vid lunchdags springer han lämpligt nog på Simon på Röda Forellen och man skriver en not till Leo att ansluta där på kvällen. Sedan festar man på gödkalv med sparris och planerar dagens fortsatta värv, samt diskuterar Lutzhausen och vilka kläder man ska packa med sig till Juilly-besöket.

Leo tar med sig Abou och beger sig tidigt på morgonen till St Victor. Den snabbaste vägen dit från brödernas hem är att ta de enklare broarna över Seine vid Ile Saint-Louis: Pont Marie är långt ifrån färdigkonstruerad och man får i dagsläget korsa floden på pontoner, men träbron Pont de la Tournelle används redan reguljärt. Man lyckas obemärkt smyga sig upp bakpå en virkestransport vilket känns lite säkrare vid överfärden.

Vid klostret har ännu inte alltför många halta och lytta samlats, så Leo får en bra plats i kön. Han och Abou visas in med fyra andra: en gammal gubbe, en äldre kvinna med huckle och ett par unga tvillingar, båda med långa flätor. Av okänd anledning låter fader Theodérics medhjälpare Leo och Abou vänta till sist med att få träffa den helige patern — Abou är ganska orolig men när en procession av bröder sjungande rör sig förbi med långa tunna ljus i händerna lugnar han sig.

Applikanterna som går in före kommer alla ut förändrade: gubben rakare, den äldre kvinnan gladare, tvillingarna fnissande och glödande av lycka. Inne hos fader Theodéric sprider många brinnande vaxljus sin värme och en kryddad doft mättar rummets luft. Theodéric lägger sina händer på Abou och mumlar något, varvid Abou direkt svimmar. Leo har en grannlaga uppgift att få hem sin bror eftersom han inte vaknar utan tycks ha fallit i djup sömn, men det går till sist.

Comments

eor

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.